Ada Nilsson
Ada Nilsson är en av Sveriges första kvinnliga läkare och arbetet för kvinnohälsa och kvinnomakt går som en röd tråd genom hennes liv.
När Ada Nilsson 1922 blir inbjuden till Fogelstad - tillsammans med de andra grundarna av Kvinnliga medborgarskolan - är hon redan en etablerad gynekolog och har medverkat i bildandet av Föreningen frisinnade kvinnor.
Ett år senare, när Fogelstadgruppen startar den radikala tidskriften Tidevarvet blir hon tidningens ansvarige utgivare.
Ada har ingen lätt start i livet. Bara 13 år gammal förlorar hon sin pappa men tack vare en förmyndare kan hon flytta från Västergötland till Stockholm och utbilda sig – först på flickskola och sedan hela vägen till en medicinexamen.
Kvinnor tillåts inte arbeta på statliga sjukhus vid den här tiden och Ada öppnar därför en privat gynekologmottagning i Stockholm.
Ada Nilsson är radikal i sin politiska åskådning, men hon är aldrig medlem i något politiskt parti. Hon vill i stället samarbeta över gränser och runt sig har hon ett stort nätverk, med lägenheten i Gamla stan i Stockholm som en välbesökt mittpunkt. Huset kallas ibland "De fem fronternas hus" på grund av de olika kamper hon för; kvinnofrågan, fredsfrågan, jordfrågan, befolkningsfrågan och frågan om den egna liberala linjen.
Sina sista år i livet tillbringar Ada på Fogelstad. När hennes syn och hälsa försämras flyttar hon in hos sin käraste vän, Honorine Hermelin.
Ada Nilsson blev inbjuden till riksdagskvinnan Elisabeth Tamms gods Fogelstad 1922. Kvinnorna i Fogelstadsgruppen drog tillsammans upp planerna för Fogelstad kvinnliga medborgarskola. Den radikala politiska veckoutgivna tidskriften Tidevarvet blev en viktig del i skolans framväxt och utveckling. Ada Nilsson blev ansvarig utgivare och stod dessutom för en stor del av finansieringen. Initialt var Elin Wägner redaktör för tidningen vars viktigaste frågor var fred och pacifism, kvinnors rättigheter och bättre villkor för mödrar och barn.
Ada Nilsson växte upp i Västergötland. Hennes far dog när hon var 13 år och då fick hon hjälp av sin förmyndare att flytta till Stockholm och Lyceums skola för flickor. Därefter vidtog medicinstudier i Uppsala. Ada engagerade sig i den nystartade Uppsala Kvinnliga Studentförening tillsammans med vänner som liksom hon skulle komma att bli pionjärer inom sina yrken.
1900 var Ada Nilsson färdigutbildad, en av Sveriges första kvinnliga läkare. Som kvinna fick hon inte arbeta vid statligt sjukhus, eftersom kvinnor inte fick ha statlig tjänst. Ada studerade vidare i Tyskland och specialiserade sig inom gynekologi. 1904 öppnade hon en egen mottagning på S:t Paulsgatan i Stockholm. Hon hade många uppdrag parallellt, vid sidan av den egna mottagningen var hon föreståndare för Serafimerlasarettets gynekologiska poliklinik under flera år, och arbetade på vid barnhem och flickskolor.
I hennes bostad på Triewaldsgränd 2 i Gamla stan samlades tidens radikala kvinnor och män. Där öppnade hon en ny mottagning. Hos henne var dörren alltid öppen för kvinnor i nöd. Ada Nilsson var drivande i föreningar som arbetade för kvinnors rättigheter, fred och demokrati, men gick aldrig med i något politiskt parti. Hon spelade också en aktiv roll i att bilda föreningar: Kvinnornas diskussionsklubb och Föreningen Självförsörjande Bildade Kvinnors vilohem. Ada var aktiv i Svenska föreningen för moderskydd och sexualreform och bildade 1916 Kvinnliga Läkares Kommitté. Tillsammans med kollegor kämpade Ada Nilsson mot prostitutionen som då vad legal. Över hela landet propagerade de för sexualupplysning och rätt till abort.
När den liberale statsministern Karl Staaffs avgick under borggårdskrisen 1914 och de politiska stämningarna var hätska var Ada Nilsson med och bildade Föreningen frisinnade kvinnor. Hon blev hon ordförande för stockholmsavdelningen av Radikala Föreningen och vice ordförande för paraplyorganisationen Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Där engagerade hon sig för kvinnorna i Spanien under inbördeskriget och under andra världskriget för människor på flykt i Europa.
Ada Nilsson arbetade hela sitt liv för fred och bättre villkor för kvinnor och barn. Hennes förslag till reformer för mödrar och barnavård blev verklighet i folkhemmet som växte fram, men det fick inte Ada Nilsson att bli socialdemokrat. Hon var vice ordförande i Svenska Kvinnors Vänsterförbund fram till 1950.
På äldre dagar försämrades hennes syn kraftigt. 1953 stängde hon sin läkarpraktik i Gamla stan. De sista åren fram till sin bortgång bodde hon utfattig hos Honorine Hermelin på Fogelstad.
Ada Nilsson dog 1964. Hon är begravd på Södra Säms kyrkogård i Västergötland.
Källa: Ada Konstantia Nilsson, www.skbl.se/sv/artikel/AdaNilsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kristina Lundgren), hämtad 2024-12-31.