Kirsten Hansteen
Politiker, Norges första kvinnliga statsråd. 1903 - 1974
Den norska kvinnorörelsen har under 1900-talet starka kopplingar till Fogelstad. Motståndskvinnan och feministen Kirsten Hansteen kommer tidigt i kontakt med Elisabeth Tamm, som också är engagerad för Norges självständighet.
Kirsten lämnas ensam med tre söner då hennes make, advokaten Viggo Hansteen, avrättas av nazisterna 1941. Kirsten fortsätter trots allt sitt motståndsarbete, bland annat som redaktör för tidskriften Kvinnefronten.
Kirsten Hansteen är kommunist och efter kriget representerar hon en kort tid partiet i regeringen, som Norges första kvinnliga statsråd. Hon är under flera år stortingsledamot.
Julen 1945 blir hon och hennes familj inbjuden att fira jul på Fogelstad. Kirsten tar starkt intryck av Kvinnliga medborgarskolan och ett år senare anordnar hon och Henriette Bie Lorentzen, överlevare från Ravensbrück och medredaktör till tidskriften Kvinnen og tiden, en sommarkurs i Norge efter samma modell. Dessutom går norska kvinnor på kurs på Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad 1949 och 1950.
Elisabeth Tamm bidrar en tid med pengar så att tidskriften Kvinnen og tiden kan ges ut. Hon vill även testamentera Fogelstad till tidskriften för att säkra dess utgivning, men de båda redaktörerna tackar nej då tidningens upplaga är starkt vikande.
Vänskapen mellan Kirsten och Elisabeth bestod till Elisabeth Tamms död 1958.
Det fanns starka band mellan Fogelstad kvinnliga medborgarskola och den norska motståndsrörelsen under andra världskriget. Kirsten Hansteen, Norges första kvinnliga stadsråd, motståndskvinna och fredskämpe kom att få en livslång vänskapsrelation med Elisabeth Tamm, godsägare på Fogelstad.
Medborgarskolan hade deltagare och föreläsare från Norge, Danmark och Finland. Kirsten Hansteen var en av dem.
Hon föddes i norska Lyngen i Troms. Familjen flyttade till Christiania när hon var barn. Kirsten läste filosofi och historia och tillsammans med sin yngre syster gick hon med i den revolutionära organisationen Mot Dag. Där träffade hon Viggo Hansteen. De gifte sig och fick tre barn. Före andra världskriget hade hon arbetat politiskt, bland annat för att öka samarbetet mellan Norge och Sovjetunionen. Kirsten Hansteen var kommunist och blev statsråd i norska regeringen i juni 1945, precis efter krigsslutet.
1941 avrättades maken Viggo av nazisterna för sitt motstånd mot den tyska krigsmakten. Sedan Kirsten Hansteen blev änka arbetade hon illegalt som redaktör för motståndstidningen Kvinnefronten och den radikala efterföljaren Kvinnan och tiden. Kvinnan och tiden gjorde hon tillsammans med Henriette Bie Lorentzen, som varit fånge i koncentrationslägret Ravensbrück.
Elisabeth Tamm hjälpte den norska motståndskampen under hela ockupationstiden. På plats i Norge och hemma i Sverige. På Fogelstad tog hon emot norska flyktingar såväl som norska fångar som räddats från koncentrationslägren av de vita Röda kors-bussarna.
Kirsten Hansteen och Elisabeth Tamm hade lärt känna varandra i Norge. Julen 1945 blev Kirsten och hennes barn inbjudna till Fogelstad. Det blev början på en livslång vänskap mellan de två kvinnorna. Både Kirsten Hansteen och Henriette Bie Lorentzen inspirerades starkt av Fogelstadgruppen idéer och Kvinnliga medborgarskolan. I projektet Kvinnan och tiden ville de knyta till sig kvinnliga studiegrupper.
De arrangerade den första sommarkursen efter modell från Kvinnliga medborgarskolan, på Nansenskolen på Lillehammer 1946. Några år senare, 1949 och 1950, höll de veckolånga kurser för norska kvinnor på Fogelstad, med ämnen som historia, samhällskunskap, litteratur, kultur och internationellt samarbete.
Kirsten Hansteen var en brinnande fredskämpe och förespråkade nedrustning. När kalla kriget blev ett faktum övergav prenumeranterna tidskriften Kvinnan och tiden, upplagan halverades från 10 000 till 5 000 läsare. Och när Norge gick med i Natos föregångare Atlantpakten kunde Kirsten Hansteen inte länge vara kvar i den norska regeringen.
Under kalla kriget utvecklade Kirsten Hansteen förhållandet till Elisabeth Tamm och reste ofta till Fogelstad. När Kvinnan och tiden inte bar sig ekonomiskt startade Elisabeth Tamm en fond till stöd för tidskriften. Det sägs att Elisabeth Tamm gav miljontals kronor och dessutom ville testamentera Fogelstad för att tidskriften skulle överleva. Kanske hade Elisabeth Tamm hittat sin själsliga arvtagare i Kirsten Hansteen.
Men pengarna från Elisabeth Tamm kunde inte rubba världsläget. Kirsten Hansteen och Henriette Bie Lorentzen bestämde sig för att lägga ned Kvinnorna och tiden 1955. Det hade inte varit ansvarsfullt att använda så mycket pengar till en tidning som inte lästes, skrev Henriette Bie Lorentzen i en efterskrift om Kvinnan och tiden.
Källa: Lauritz Guldal Einarsen