Elisabeth Tamm

Ägare till godset Fogelstad. 1880 - 1958

Det är svårt att tänka sig en Kvinnlig medborgarskola utan godset Fogelstad. Det är på Elisabeth Tamms ägor som allt börjar i början av 1920-talet när inspektorsbostaden upplåts för skolan, med syfte att mobilisera kvinnor att använda sina nyvunna rättigheter.

Elisabeth Tamm vet att det behövs bildning, politiskt aktiv som hon är sedan tidigt 1900-tal.

Den första kursen på Fogelstad hålls sommaren 1922 och därefter hålls regelbundna kurser under åren 1925 till 1954. Under åren lägger Elisabeth Tamm mycket tid och pengar på medborgarskolan.

Elisabeth föds som godsfröken i en annan tid. Hon har en uppväxt i priviligierad avskildhet tillsammans med en syster, men kommer att spräcka mer än ett glastak under sin levnad.

Hennes kunskapstörst efter att ha undervisats i hemmet tar henne till Uppsala universitet, där hon en kort tid får följa föreläsningarna. Men så dör hennes far och Elisabeth bestämmer sig för att axla ansvaret för godset Fogelstad, bara 25 år gammal.

Hon har ett stort politiskt engagemang, även innan hon väljs in i Sveriges riksdag 1921. (Som en av de fem första kvinnorna!) Redan 1916 utses hon nämligen som första kvinna i Sverige till ordförande i en kommunalnämnd (Julita), och tre år senare väljs hon in i landstingsfullmäktige.

Som politiker driver hon sociala frågor, men också den så kallade jordfrågan – förvaltandet av jorden och vikten av att bruka den i balans med naturen. Moderna tankar hos en godsfröken som blir en modern kvinna – och trotsar sin tid.

Elisabeth Tamm var en av grundarna av Fogelstad kvinnliga medborgarskola. Därtill frisinnad politiker och en av de fem första kvinnorna som valdes in i riksdagen 1921.

Elisabeth Tamm ägde godset Fogelstad i sörmländska Julitta. Hon vad född på godset 1880 och övertog det vid fyllda 25 år när hennes far gick bort. Då hade hon nyligen börjat studera historia och politik vid Uppsala universitet men valde skötseln av godset framför fortsatta studier.

Elisabeths barndomshem var strängt och konservativt. Fadern satt i riksdagen och modern var friherrinna. Elisabeth och hennes syster undervisades hemma. Vid sidan av studierna fick de lära sig hur Fogelstad skulle skötas.

Fogelstad kvinnliga medborgarskola kom till på bland annat på Elisabeth Tamms initiativ. Hon upplät en av byggnaderna på godset – Lilla Ulfåsa – till medborgarskolans verksamhet, personal och gäster. Elisabeth Tamm var styrelsens ordförande och hon drev skolan tillsammans med Ada Nilsson, läkare, Honorine Hermelin, pedagog och rektor för skolan, Elin Wägner, redaktör och författare och Kerstin Hesselgren, yrkesinspektör och politiker.

Sommaren 1922 hölls den första kursen vid Fogelstad kvinnliga medborgarskola. Därefter regelbundet från 1925 och ända fram till 1954. Kurserna stärkte kvinnor i medborgarskap och de nyvunna rättigheter som kom med kvinnlig rösträtt. Tillsammans fick de kraft att göra de nyvunna rättigheterna till sina. Skolan hade långa och korta kurser i historia, psykologi och samhällsorienterande ämnen. Deltagarna fick också ta del av kulturella upplevelser och lärde sig exempelvis praktisk kunskap i muntlig framställning.

Elisabeth Tamm hade intresserat sig för politik redan som ung, kvinnors rättigheter såväl som frågor om folkbildning. Hon arbetade politiskt med sociala frågor och med ”jordfrågan”. Hon ville att jorden skulle brukas i balans med naturen och menade att det både var för människornas som samhällets bästa.

Hon kunde själv driva frågorna i kommunen och landstinget. Hon var valbar till dessa församlingar tack vare att hon ägde mark, godset Fogelstad. När hon 1916 blev ordförande i Julita kommunalnämnd var det som första kvinna i landet. Tre år senare valdes hon in som ledamot av landstingsfullmäktige i Södermanlands län och 1922 valdes Elisabeth Tamm in i riksdagens andra kammare för Liberala samlingspartiet. Det var en stormig mandatperiod, partiet splittrades till följd av skilda åsikter om Sverige skulle införa spritförbud eller inte. Mot slutet av mandatperioden lämnade Elisabeth Tamm Liberala samlingspartiet och blev politisk vilde.

Som riksdagsledamot spelade hon en central roll i de viktiga debatterna för kvinnorna på den tiden – förbudsomröstningen, kvinnas behörighet att inneha statstjänst, folkomröstningen om rusdrycksförbud och medborgarskapsfrågan. Hon var med i ledningen för Frisinnade Kvinnors Riksförbund (FKR), en förening där kvinnorna bedrev politik utanför partipolitiken. FKR bytte 1931 namn till Svenska Kvinnors Vänsterförbund.

Elisabeth Tamm skrev regelbundet ledare i tidskrifterna Tidevarvet. Hon ansågs vara en färgstark och handlingskraftig feminist. Miljöpolitiken fanns också alltid med i tankar, texter och handling. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon boken Fred med jorden om att förvalta jordbruk och natur.

Elisabeth Tamm dog 1958. Hon är begravd på Julita kyrkogård.

Källa: Elisabeth Tamm, www.skbl.se/sv/artikel/ElisabethTamm, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Camilla Norrbin), hämtad 2024-12-30.